Exempel 3 fastighetsägare i Eksjö kommun

Fastigheten som det gäller är en fritidsfastighet som används 2- 3 gånger per år företrädesvis sommartid. Avloppsanläggningen består av en trekammarbrunn med efterföljande markbädd där själva infiltrationen kan ske.

I och med att fastigheten används så sporadiskt så är det svårt att få en fungerande process i trekammarbrunnen. Det totala utsläppet av fosfor kan räknas i några hundratal gram per år. Inga problem har upplevts med anläggningen.

Här är ett bra exempel på att man måste väga miljönytta mot kostnader. Kontroll av anläggningen kan här uppgå till betydande belopp.

Havs och vattenmyndigheten poängterar att en avloppsanläggning inte skall underkännas på grund av att den är gammal utan endast om den inte fungerar som avsett.

Rapporten efter tillsynen krävde omfattande åtgärder varför jag kommenterade rapporten för att starta en dialog.

Ordföranden i Samhällsbyggnadsnämnden vägrade att diskutera kommentarerna utan hänvisade till möjligheterna till överklagande.  Jag skickade därför ut information till de övriga nämndledamöterna.

Beslutet är inte överklagat, det finns en förhoppning om att vi genom en dialogkan lösa problemet..

Rapport från en tjänsteman från miljönämnden  ang.tillsyn av avloppsanläggning inom fastigheten X i Eksjö kommun.

Inspektionsanteckningar

Vid platsbesöket kunde konstateras att avloppsanordningen utgöres av slamavskiljare (trekammarbrunn), fördelningsbrunn och efterföljande infiltration. Tillstånd meddelades 1983. Avloppsanordningen belastas av avloppsvatten från wc och (bad disk och tvätt) från fritidshus

Slamavskiljarens volym är 2 kubikmeter. Vid inspektionen noterades inte något flytslam i slamavskiljarens andra och tredje kammare. Det finns ett t-rör på avskiljarens utgående ledning.

Fördelningsbrunnen hade två utlopp. Utloppen var inte justerbara. Vattnet i brunnen var något låg, så det gick inte att se om fördelningen var jämn.

Det saknades luftningsrör i slutet av infiltrationens spridningsledningar.

Skyddsavståndet mellan infiltrationen och närmaste ytvatten är enligt inlämnad redovisning minst 150 meter och skyddsavstånd mellan infiltration och den egna dricksvattentäkten är ca 40 meter.

Bedömning

I en slamavskiljares funktion kan försämras med tiden t.ex. kan mellanväggarna vittra och läckage kan förekomma. Om slamavskiljaren inte fungerar som den ska finns det risk för att orenat avloppsvatten rinner ut till omgivningen eller att slam följer med till det efterföljande reningssteget.

För att vi ska kunna bedöma om din slamavskiljare uppfyller gällande krav måste den först kontrolleras. Kontrollen bör utföras av sakkunnig och ska innefatta täthet och funktion.

Syftet med en fördelningsbrunn är att fördela avloppsvattnet jämt till alla spridningsledningar i en infiltration. Om fördelningsbrunnens utlopp inte är justerbara kan det inte säkerställas att alla spridningsledningar belastas lika mycket. Om belastningen är ojämn minskar den infiltrationsyta som belastas och reningen av avloppsvattnet begränsas.

Det finns inte några uppgifter om hur djupt infiltrationen ligger i förhållande till markytan och inte heller vilken nivå grundvattenytan har. Det bedöms därför rimligt att kräva kontroll av om skyddsavståndet mellan infiltrationsyta (spridningslagrets )botten och högsta grundvattenyta är tillräcklig. Detta kan göras genom att ett grundvattenrör installeras i infiltrationens närhet. Mätning av grundvattenytans läge i förhållande till markyta bör ske en gång per månad under ett år.

Avsaknad av luftningsrör bedöms försämra infiltrationens förmåga att rena avloppsvattnet. Luftning av en infiltration syftar bland annat till att förbättra nedbrytningen av organiskt material och motverka lukt.

Krav som ställs på befintlig anläggning

Mot bakgrund av ovanstående bedöms det rimligt att kräva följande undersökning/åtgärder

Kontroll av slamavskiljare och fördelningsbrunn med avseende på täthet och funktion

Justerbara utlopp bör monteras i fördelningsbrunnen.

Luftningsrör bör monteras i slutet av spridningsledningarna

Grundvattenrör som möjliggör avläsning av grundvattennivån bör installeras ca 2-3 meter från infiltrationens ytterkant. Nivåskillnaden mellan spridningslagrets botten och grundvattenrörets nederkant ska vara minst 1,2 meter. Grundvattenröret bör vara installerat   senast den 1 mars 2019.

Mätning av grundvatten nivån ska ske minst en gång per månaden senast från och med mars 2019 till och med oktober 2019

Information

Den aktuella anordningen är ca 35 år och den förväntade livslängden för en infiltration är vanligtvis mellan 15 och 20 år. Med tiden avtar infiltrationsmaterialets förmåga att avskilja fosfor och risken för att infiltrationen sätter igen ökar. Mot bakgrund av detta kan det vara lämpligt att överväga att inrätta en ny infiltration istället för att bekosta undersökning och åtgärder av den befintliga.

 

Till Samhällsbyggnadsnämnden i Eksjö kommun

Undertecknad har fått en skrivelse med mycket långtgående krav på kontroller och undersökning av rub. avloppsanläggning.

Anläggningen fungerar bra och inga utsläpp av vare sig lukt, avloppsvatten eller andra olägenheter kan konstateras. När anläggningen godkändes så godkändes även förläggningsdjupet av spridningsledningarna och det finns ingen anledning att idag misstänka att det sker läckage till grundvattnet på grund av för djupt liggande spridningsledningar.

Utgångspunkten när man skall bedöma en avloppsanläggning är om den på något sätt kan medföra olägenheter enligt Miljöbalken 9 kap 7§ ” Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljö inte uppkommer”. Någon sådan olägenhet har inte påvisats av kommunens inspektör.

Att anläggningen funnits i 35 år är i sig inget skäl att underkänna anläggningen vilket finns domstolsutslag på.

Anläggningens förmåga att rena avloppsvattnet beror på förutom konstruktionen, markens förmåga att binda fosfor. Havs och vattenmyndigheten har tagit fram GIS-stöd som består av kartor som visar markförhållanden som möjliggör markretention. Om anläggningen ligger närmare än 100 meter från närmaste recipient skall man göra en riskbedömning om fosfor kan läcka ut och bidra till övergödning av recipienten. I detta fall ligger närmaste recipient cirka 5 kilometer bort och någon påverkan finns inte. Dricksvattenbrunnen läge gör också att någon påverkan från avloppsanläggningen inte sker.

Kan man uppnå någon miljönytta med att ställa långtgående krav på avloppsanläggningen? Enligt Miljöbalken 2 Kap §7 ” Vid bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder”. De krav som ställs på åtgärder är helt orimliga och kommer att medföra stora kostnader som i sig inte ger någon miljönytta.

Enligt VA-guiden producerar ett normalt hushåll med året runt boende 1 kilo fosfor per år. Som jämförelse kan en svensk leråker innehålla 3600 kilo fosfor per ha och bonden brukar gödsla sina åkrar med 25 kilo fosfor per ha. I detta fall är det ett fritidshusboende som används sporadiskt och kan ge upphov till några hundra gram fosfor per år.

Enligt förvaltningslagen 5 §” Myndighet får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan uppstå”.

Jag hemställer att det godkännande av min avloppsanläggning som tidigare har gjorts gäller även nu och inga nya åtgärder vidtas. De åtgärder som krävs av mig står inte i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå.

Kostnaderna för undersökningar som krävs av mig skulle enligt skrivelsen motsvara kostnaderna för att anlägga en ny infiltration. En ny infiltration skulle inte vara bättre än den befintliga utan endast orsaka onödiga kostnader. Skulle det uppstå några problem med avloppsanläggningens funktion så kommer vi självklart att åtgärda dem.

Till ledamöter och ersättare i Samhällsbyggnadsnämnden i Eksjö

För en tid sedan fick undertecknad ett föreläggande från Eksjö kommun att göra mycket omfattande undersökningar av min enskilda avloppsanläggning. Det handlar bland annat om att mäta grundvattennivån i ett särskilt grundvattenrör under 8 månaders tid. Se bifogade delegationsbeslut från Samhällsbyggnadsnämnden.

Jag vände mig då till ordföranden i nämnden med en begäran att det skulle prövas om det var rimligt att ålägga mig så omfattande undersökningar och kostnader med tanke på att avloppsanläggningen fungerar klanderfritt och inga olägenheter i form av stopp i avloppet, lukt eller avloppsvatten som tränger fram. Inga utsläpp sker heller till något näraliggande vattendrag. Vid kommunens besiktning kunde inte hellerr konstateras några direkta fel på anläggningen utan endast att ”slamavskiljarenfunktionkan försämras med tiden….Se bilaga.

Jag har av ordföranden i Samhällsbyggnadsnämnden Per Sixtensson fått ett meddelande att han inte tänker ta upp mitt ärende i själva nämnden och därför informerar jag er om ärendet. Han hänvisar bara till möjligheten att överklaga beslutet.

Jag anser att man inte i onödan skall belasta samhällets juridiska resurser om man kan reda ut felaktigheter i myndighetsbeslut. Myndighetsbeslut skall alltid vila på saklig grund och då får man inte spekulera i att en avloppsanläggning är gammal och bara därför inte fungerar som den ska. I rättsfallet MMD Växjö M 3747- 132014 -02-27 konstaterar domstolen att hög ålder på anläggningenintefår vara tillräcklig grund för förbud mot utsläpp.

Myndighetsbeslut måste vara teknikneutrala och det är inte konstruktionen på en avloppsanläggning som skall bedömas utan funktionen, dvs. att man klarar kraven på rening av avloppsvattnet.

I mitt fall har man enbart haft tekniska synpunkter på min anläggning och det finns inte en rad om vilka reningskrav Eksjö kommun har.

Nämnden skall bedöma eventuella miljövinster i förhållande till kostnaderna ”proportionalitetsprincipen”. I mitt fall har vi ett totalt utsläpp på ett par hundra gram fosfor per år därför att vi använder fastigheten som fritidshus.

Varför är det viktigt att ärendet blir föremål för granskning av samhällsbyggnadsnämnden? Beslutet har tagits på delegation och i detta fall är det helt uppenbart att beslutet vilar på felaktiga grunder både vad gällerförvaltningslag och miljöbalken. Men som nämndledamot är ni ansvariga även för beslut som har tagits på delegation och därför krävs en genomlysning av ärendet så att det hamnar på saklig grund och att ingen överklagan behöver ske. Jag vet inte om ni har blivit delgivna denna korrespondens som finns i ärendet och därför får ni del av den med en förhoppning om att nämnden gör en annan bedömning än delegationsbeslutet.