Till Högsta domstolen
Överklagande av Svea Hovrätt Mark och miljööverdomstolens dom Mål nr M 13116-21
Klagande
Håkan Karlsson 19580426-2730
Kronoberg Lilla Fjäll 2
35263 Växjö
Tel. 070523119
Ombud Roland Ekstrand
Kung Göstas väg 42
64533 Strängnäs
Dom som överklagas
Svea Hovrätt Mark och miljödomstolen dom 2021-12-14 med Mål nr M 13116-21
Ändring av beslut
Jag önskar att det utfärdade vitesföreläggande upphävs av Högsta domstolen men för att möjliggöra detta behövs prövningstillstånd där jag kan lägga fram bevis på att tidigare domslut är felaktiga.
Skäl till att avgörande skall ändras
Mark och miljööverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd och därmed så svävar vi i ovisshet om hur den domstol som har till uppgift att tolka miljöbalken ser på den praktiska handläggningen av miljöbalken och förvaltningslagen. Domstolen hänvisar till Mark och miljödomstolens dom 2021 -10-27 Mål nr M 1882-21 som är den gällande domen. Utifrån denna dom kommer vi att gå igenom de felaktigheter som vi anser föreligger. Det föreligger ett samhällsintresse att denna dom prövas för att en stor del av de 700 000 enskilda avlopp som finns i Sverige är nu föremål för kontroll av kommunerna och de flesta blir idag underkända utan att det finns en granskning av anläggningarnas funktion. Vi kommer i det följande att gå igenom de olika delar som vi har anfört i vår inlaga till Mark och miljödomstolen och överklagandet till Mark och miljööverdomstolen.
Rening av avloppsvatten
Sverige har som nationellt mål att vi ska förhindra övergödning av våra recipienter och här spelar fosfor en central roll som är ett näringsämne som ofta kan bidra till övergödning om det finns i en form som växter och bakterier kan ta upp. Fosfor är ett grundämne som är vanligt förekommande i bunden form och då kan vi tala om tonvis per hektar i marken. I avloppsvatten kan fosfor finnas i form av vätefosfatjoner som är negativt laddade och när de når marken vid utsläppspunkten möter de joner bestående av järn, aluminium eller kalk som är positivt laddade och vi får en kemisk reaktion som innebär att fosforn binds så hårt efter ett tiotal meter i marken att de inte längre kan bidra till någon övergödning. Ingen har kommenterat hur fosfor omvandlas från jon form till att den blir bunden. Denna elementära kunskap har saknats i hela processen. Mängden fosfor som släpps ut i marken under ett helt år i vår anläggning rör sig om ett par hundra gram och denna lilla mängd fosfor kan aldrig bidra till någon övergödning. Havs och vattenmyndigheten har i sitt GIS stöd påpekat att finns det ingen recipient inom hundra meter från utsläppspunkt så är all fosfor bunden och kan inte bidra till någon övergödning.
Genom provtagning som utförts av certifierad provtagare och analys av certifierat analysföretag konstaterades att fosforhalten i våtmarken där avloppet mynnar ut i Helgasjön var endast 0,073 mg/l vilket är en väldigt låg halt som visar att eventuell fosforpåverkan från avloppsanläggningen inte finns. Kommentaren från miljönämnden var att provet måste tas närmare anläggningen vilket bevisar att man inte har förstått vad som är syftet med eliminering av fosfor som kan ha gödande effekt.
Vitet
Jag har vid flera tillfällen frågat vilka fel är det på min anläggning som gör att den skapar olägenheter vad beträffar människors hälsa eller den lokala miljön. Jag har inte fått något svar på frågan utan bara en hänvisning till att jag måste bygga om min anläggning som kan kosta 150000 kronor. Om jag skulle bygga om min anläggning så kommer utsläppspunkten att vara densamma och med markens förmåga att binda fosfor så blir miljövinsten lika med noll. Detta strider mot proportionalitetsprincipen. Ingen förklaring har givets varför man hotar med vite när jag har en fungerande anläggning. Istället för att bedöma anläggningens funktion så sätter man ett datum när jag inte får använda min anläggning vilket är en form av utpressning för att tvinga mig att göra som kommunen har bestämt. Kommunen säger ”Handläggningen och kommuniceringen i det här ärendet har följt de rutiner som brukar användas vid den här typen av ärenden.50 000 kronor är ett standardbelopp nämnden använder sig av i denna typ av fall”. Det går inte enligt viteslagen att använda schabloner när man skall utfärda viten utan vitet måste kunna härledas till aktuell skada och det gäller också storleken på vitet. Som jämförelse kan man ta det sopberg som Botkyrka drabbades av som kommer att kosta 200 miljoner att åtgärda och här utfärdades ett vitesföreläggande på 100 000 kronor. Det är orimligt att jag som fastighetsägare skall ådömas ett vite för att jag använder min fungerande anläggning. Mark och miljödomstolen säger ”Domstolen gör vidare bedömningen att ändamålet med vitet inte har förlorat sin betydelse”. Vad är ändamålet med vitet när man inte vill kontrollera funktionen? ” Nämnden har motsatt sig jämkning. Enligt domstolens mening har det inte framkommit skäl som motiverar en jämkning”. Vad är det som motiverar detta belopp när ingen olägenhet kan konstateras? Domstolen säger ”Vad Håkan Karlsson anfört bl. a gällande mängden fosfor som släpps ut är försumbar föranleder ingen annan bedömning”. Vad menar domstolen? Är den inte försumbar och vilka bevis finns det för det? Varför citerar domstolen våra synpunkter utan att kommentera dem?
Enligt Kap 9 § 7 så ansvara jag som fastighetsägare för hur jag renar mitt avloppsvatten och då kan inte kommunen ha synpunkter på min anläggnings konstruktion utan enbart om min anläggning medför olägenheter vad beträffar människors hälsa eller den lokala miljön. Vid ett flertal tillfällen har jag bett kommunen redovisa vilka olägenheter anläggningen skapar utan att få något svar.
Förvaltningslagen
Handläggningen av detta ärende bör ske enligt förvaltningslagens paragrafer och mina inlagor borde därför också kommenteras enligt denna lagstiftning.
Våtmarksrening
Min anläggning består av en trekammarbrunn som svarar för slamavskiljning varefter vattnet passerar en stenkista för att kunna infiltreras på ett bra sätt i marken. Under vissa tider sker utsläppen i en våtmark som också kan fungera som betesmark vilket är en modell som Växjö kommer att kopiera. Varför kan inte denna modell som i andra sammanhang i Växjö framhålls som en bra modell gälla även min anläggning som bevisligen fungerar utmärkt.
Varför bevilja prövningstillstånd
Tusentals fastighetsägare runt om i landet drabbas av kommunernas godtycke när deras avloppsanläggningar underkänns utifrån alla möjliga tolkningar av miljöbalken. Bara i Växjö önskade tjänstemännen att få kontrollera 600 avloppsanläggningar men det politiska beslutet blev 250 stycken. Utan prejudicerande domar i Mark och miljööverdomstolen kommer kommunerna med egna tolkningar som skapar en rättsosäkerhet och det gäller speciellt bevisbördan. Havs och vattenmyndigheten som hänvisar till den omvända bevisföringen som enligt denna innebär att fastighetsägaren har bevisbördan när det gäller att bevisa att man har en fungerande anläggning som klarar miljöbalkens krav. Fast jag tar prov som bevisar att min anläggning fungerar så behöver varken nämnden eller domstolen ta någon hänsyn till detta. Mark och miljödomstolen konstaterar att beslutet är lagligt grundat men det bygger på att varken nämnd, länsstyrelse eller mark och miljödomstolen har kommenterat våra inlagor utan man har bara hänvisat till vad nämnden har anfört och inte tagit någon hänsyn till officialprincipen.
Vi anser att Högsta Domstolen bör bevilja prövningstillstånd därför att det är av allmänintresse att miljöbalkens tillämpning prövas därför att det är så många fastighetsägare som drabbas.
Växjö den 4 januari 2022
Håkan Karlsson