Remissvar på utredning från Havs och vattenmyndigheten

Mitt remissvar på utredningen ”Vägledning för provning av små avloppsanläggningar”

Bevisbördan 2 kap.1 § MB

Idag får fastighetsägare problem när kommunerna inte talar om vad det är för fel på avloppsanläggningen som skall åtgärdas. Om man tar prover vid utsläppspunkt på fosforinnehåll i avloppsvatten så säger kommuner att vi tro inte på dessa värden för det är säkert utspädning som gör att man får så bra värden. Fast man kan visa att utsläppspunkten ligger 2 meter över grundvattennivån så godtas inte dessa resultat. Skall man uppnå rättssäkerhet så borde en annan instans än miljönämnden stå för slutliga godkännandet av avloppsanläggningen när ett överklagande har skett på nämndens beslut. För även om länsstyrelse och Mark och miljödomstolen har en annan åsikt än kommunen så hänvisas ärendet tillbaka till miljönämnden för att åtgärdas. Bevisbördan borde flyttas till miljönämnden som skall visa att avloppsanläggningen fungerar inte och den kan därför påverka människors hälsa och miljön.

Försiktighetsprincipen 2 kap 3§ MB

Finns det någon recipient inom 100 meters avstånd från utsläppspunkt så bör en bedömning göras om avloppsvattnet kan påverka recipienten. Recipientens status vad beträffar näringstillförsel skall bedömas och om täcken på övergödning finns. I stället för att införa restriktioner på utsläpp av några gram fosfor i avloppsvatten kan alternativa lösningar ha större effekt som exempelvis att man skördar vass, näckrosor och andra vattenväxter som gör att man minskar näringen i recipienten. Växter och träd i anslutning till infiltrationsanläggningen skapar kretslopp på fosfor. Vid all nybyggnation skall man sträva efter att nyttiggöra toalettfraktionen genom exempelvis installation av vakuum toaletter. Dessa toaletter minskar mängden vatten så det blir intressant för lantbrukare att sprida toalettavfallet på sina åkrar.

Skälighetsprincipen 2 kap 7§ MB

Det räcker inte med att det finns en lagparagraf som säger att man skall göra en skälighetsbedömning där kostnader skall vägas mot miljönytta. Många miljönämnder struntar i att göra denna analys för man vet inte hur mycket fosfor som finns i avloppsvattnet. Det är därför nödvändigt att kvantifiera mängden fosfor som kan komma ut från olika typer av avloppsanläggningar och om fastigheten används permanent eller som fritidshus har också betydelse. Om man har krav på fosforfälla så skall man ange hur mycket fosfor är det troligt att man kan avskilja. Samtidigt finns en klimatlag som bör användas och där klimatpåverkan redovisas för minimireningsverk och fosforfällor. Möjlighet till kretslopp på avloppsfraktionen bör också redovisas.

Roland Ekstrand

Svensk Klimatcertifiering