Inför ett nytt system för kontroll av enskilda avloppsanläggningar.

Vetenskapliga grunder

Enligt miljöbalken är avloppsvatten att betrakta som miljöfarligt avfall vilket i sig kan diskuteras men nu finns det angivet i miljöbalken.. Avloppsvattnet innehåller kväve, fosfor och BOD (syreförbrukande ämnen) I slamavskiljaren  som i de flesta fallen finns på enskilda avloppsanläggningar sker borttagning av fasta partiklar. Slammet som bildas tas i de flesta fallen  om hand genom kommunens försorg  i och med att  en tankbil  kommer och tömmer slamavskiljaren. Hur man på bästa miljömässigt sätt tar hand om avloppsvattnet borde bli föremål för en ordentlig vetenskaplig analys. Hur man ska förfara med slam som bildas i de stora reningsverken har varit föremål för en statlig utredning som också har varit ute på remiss.

Borttagning av fosfor

Koncentrationen av fosfor  i avloppsvattnet blir den huvudfråga som måste lösas på något sätt. Ett sätt är att installera ett  minireningsverk som använder en fällningskemikalie för att binda den fosfor som finns i avloppsvattnet så att det hamnar i slammet. Det vanligaste sättet är att man infiltrerar avloppsvattnet efter slamavskiljning i marken. Marken har genom retention förmåga att binda den fosfor som finns i avloppsvattnet. Finns ingen recipient inom hundra meter från utsläppspunkten så kan man räkna med att marken binder all den fosfor som  finns i avloppsvattnet. Havs och vattenmyndigheten har tagit fram kartor ( GIS stöd) som översiktligt visar möjligheten till infiltration. Men varje avloppsanläggning är unik och måste bedömas på plats. Att borttagningen av fosfor varit effektiv kan mätas om det finns någon brunn där man kan ta prover. Finns inte denna möjlighet så kan man gräva en provgrop eller man får uppskatta retentionen.

Mängden fosfor i avloppsvattnet

En familj på fem personer som bor permanent i ett hus med vattentoalett släpper ut ungefär ett kilo fosfor under ett helt år. I fall när det är fråga om fritidshus med begränsad vistelsetid eller att antalet nyttjare är några stycken så kan det röra sig om ett hundratal gram fosfor som släpps ut per år. Den väsentliga frågan blir på vilket sätt kommer den lilla mängd fosfor att påverka den lokala miljön. Kommunerna vägrar att svara på denna fråga som är helt avgörande för tillämpningen av miljöbalken. Istället spekulerar man om den avloppsanläggning som finns klarar att rena avloppsvattnet. Fastighetsägare som frågar hur skall jag  kunna bevisa att min anläggning fungerar och klarar kommunens  krav? Även här blir det helt tyst. Istället för att starta en dialog om fosfor är något problem vänder kommunerna sitt intresse till användningen av anläggningen. Använder man anläggningen efter ett visst datum hotar kommunen med att en ansökan om att vites föreläggande kommer att lämnas in till tingsrätten. När angivet datum har passerats så kontrollerar kommunen om anläggningen används och har man inte vidtagit de åtgärder som kommunen kräver så skickas ansökan till tingsrätten. Frågan om man använder anläggningen får inte bli den avgörande frågan utan hur påverkar utsläppet den lokala miljön.