Hur tolkas lagstiftningen

Om Havs och vattenmyndighetens föreskrifter  som utgår från Miljöbalken, skulle vi kunna undvika många problem.

 Enligt 2 Kap. 7 § miljöbalken

”Enligt punkt 1” Om avloppsanordningen redan är inrättad i enlighet med tillståndet och den fungerar som det ursprungligen varavsett ”.

Här gäller det studera det ursprungliga tillståndet som i många fall kan ha utfärdats för många år sedan. Man kan bli tvungen att titta i kommunens arkiv om vilka uppgifter som finns där. Det är inte säkert att fastighetsägaren om det har varit ägarbyten har det ursprungliga tillståndet.

Det är rimligt att miljöinspektören tar reda på var det står i det ursprungliga tillståndet innan man agerar. Ofta innehåller tillståndet en trekammarbrunn med efterföljande markbädd och fungerar den enligt tillståndet så ska den godkännas. Att den är gammal är i sig inte skäl att underkänna den enligt en dom i Mark och miljödomstolen

Enligt punkt 2 ”Utsläppets mängd och sammansättning i förhållande till omgivningenskänslighet”

Gäller det permanent boende så blir mängden avloppsvatten större än om det gäller ett fritidshus. Storleken på mängden fosfor som kommer från en familj som bor året runt i sin villa blir ungefär ett kilo fosfor.

Rör det sig om ett fritidshus så kan det röra sig om några hundratal gram. På många fastigheter har man en sluten tank dit toalettvattnet leds. Innehållet i tanken hämtas av en tankbil som kör det till något reningsverk där det blandas med övrigt avloppsvatten.

På några ställen behandlar man innehållet från slutna tankar som en våt kompost vilket betyder att man efter hygienisering sprider toalettavfallet på jordbruksmark.

Har man vakuumtoaletter som spolas med minimalt med vatten så blir toalettavfallet än mer värdefullt att spridas på åkermark för koncentrationen av fosfor och kväve är högre än i vanligt toalettavfall.

Tyvärr transportera i många falls även detta toalettavfall till ett vanligt reningsverk där det blandas med övrigt avloppsvatten.

Separerar man toalettavfallet för sig och utsläppet från fastigheten enbart består av BDT vatten så minskar halten fosfor och kväve och kravet på mätning av näringsinnehåll bortfaller.

Har man direktutsläpp av BDT vatten i någon recipient bör man kunna redovisa utsläppen av BOD (syre förbrukande ämnen). Omgivningens känslighet betyder att marken måste kunna ta emot avloppsvattnet och att det går att infiltrera det i marken. Består marken av enbart lera så kan det bli problem med infiltrationen.

Enligt punkt 3”Om det är fråga om lokalisering i ett mycket glest bebyggt område t.ex. norra Norrlands inland med liknande förhållanden”

Gles bebyggelse där man inte påverkar några näraliggande recipienter behöver inte krav på att man skall ta bort fosfor och kväve som i andra delar av landet.

Enligt punkt 4”Vid bedömning av krav på kväve reduktion om de kommunala reningsverken i området saknar särskilda krav på kvävereduktion och nitrathalten i grundvattnet är låg.

Sker inte utsläppet av avloppsvatten direkt till någon recipient som är känslig för kvävepåverkan  behövs inte någon speciell anordning för kvävereduktion. Är recipienten däremot känslig för ytterligare kvävetillförsel kan minimireningsverk vara en bra lösning där man reducerar mängden kväve.

Vid bedömning av om det är orimligt att uppfylla funktionskraven avseende kretslopp bör följande beaktas.

Enligt punkt 1” Om de åtgärder som kraven förutsätter är ur tekniskt hänseende krävande för den enskilde”.

Mängden fosfor från ett normalhushåll är så litet att det inte lönar sig att försöka återvinna. Den fosfor som finns i avloppsvattnet tas upp av träd och växter i närheten av utsläppet och det kan betraktas som att de ingår i ett kretslopp därför att fosfor är ett näringsämne som kan tillgodogöras.

Om man väljer minireningsverk så kräver det kompetens vid installation och drift som vanliga fastighetsägare inte har. Minireningsverket kräver kemikalier som skall tillverkas och el till driften som gör att ur ett kretsloppsperspektiv är sämre än infiltration.

Enligt punkt 2” Om det saknas förutsättningar på lång sikt nyttiggöra avloppsfraktionerna”.

Har man en vakuumtoalett och toalettvattnet leds till en sluten tank så går det att nyttiggöra toalettfraktionen om man har en organisation som hämtar den och att man hygieniserar avfallet innan det sprids på åkermark. Många lantbrukare skulle kunna använda denna typ av toalettavfallet. Det innehåller både kväve och lättillgängligt fosfor som växterna behöver.

Idag finns vissa begränsningar att sprida humant toalettavfall på åkermark Slam från slutna tankar transporteras till reningsverk där det blandas med övrigt avloppsvatten och man sätter till en fällningskemikalie för att binda fosfor som binder fosfor så hårt att växterna har svårt att kunna ta upp fosforn när den sprids på åkermark.

Slam från reningsverk som används som gödsel är ifrågasatt för att det innehåller många föroreningar och kan komma att förbjudas.