4 Hässleholms kommun

Miljökontoret i Hässleholm:

I detta ärende kräver man att fastighetsägaren måste ansluta sitt avlopp till det kommunala nätet om han inte gör det  kommer man om att ansöka om vitesföreläggande.

Vid kontroll med miljökontoret finns det inga anteckningar om att den avloppsanläggning som finns skulle ha kontrollerats.

Vad som hänvisas till är att en provgrop skall ha grävts för att kontrollera grundvattennivån. Avloppsanläggningen, som fastighetsägaren själv var närvarande när den byggdes, består av trekammarbrunn och en sjunkbrunn som har förbindelse med perforerade rör i en grusbädd vilket betyder att det är en fungerande infiltrationsanläggning.

Fokus riktades enbart på att anläggningen bestod av en sjunkbrunn som idag inte är ändamålsenlig. ”Nämnden har i beslut den 7 december 2015 bedömt att anläggningen inte uppfyller dagens krav på rening och förbjuder utsläpp”.

Vad är dagens krav som borde finnas med i beslutet?  Även om den är gammal så skall den inte underkännas om den bevisligen fungerar. Fastighetsägaren lyckades inte få sin avloppsanläggning bedömd var inte nöjd och  överklagade beslutet till Länsstyrelsen som svarar:

”B har enligt länsstyrelsen inte visat att den befintliga avloppsanläggningen uppfyller nutida krav på rening av avloppsvatten och det får därför anses miljömässigt motiverat att kräva mer långtgående reningsåtgärder än de som sker i dagsläget”.

Även länsstyrelsen åberopar vad kommunen sagt utan att ange vad nutida krav består av. Länsstyrelsen tog fasta på vad nämnden hade sagt, att avloppsanläggningen bestod av en sjukbrunn som troligtvis har för dålig kapacitet och underkände överklagandet.

Nästa instans blev Mark och miljödomstolen som också tog fasta på länsstyrelsens bedömning och även att kommunen kunde kräva vite.

Vad som helt saknas i detta ärende är en miljömässig bedömning där miljönytta ställs mot kostnader. I detta fall finns en fungerande avloppsanläggning, en anslutning till kommunens avloppsnät skulle kosta ungefär 150 000 kronor. Lägg därtill att Emmaljungas reningsverk består av dammar i skogen där helt orenat avloppsvatten transporteras mellan olika dammar för att få bort kväve och fosfor. Runt dammarna finns inte ens staket, det är fritt fram för djur att dricka avloppsvattnet.

För att informera ordföranden och övriga nämndledamöter skickades följande material

  1. Fastighetsägaren vill ha omprövning av beslutet
  2. Fastighetsägaren begär igen omprövning
  3. Skrivelse till nämndledamöter
  4. Analys av fosforhalt efter infiltration

 

 

Omprövning av delegationsbeslut Emmaljunga

Motivering: Beslutet vilar på felaktiga grunder

Bakgrund

Gamla Vittsjö kommun tog tag i frågan om att förbättra avloppsanläggningar och man erbjöd även finansiering för att bygga fungerande infiltrationsanläggningar. Fastighetsägare B tog fasta på detta erbjudande och byggde en infiltrationsanläggning enligt de anvisningar som Vittsjö kommun angav. Denna infiltrationsanläggning som består av en trekammarbrunn, sjunkbrunn och efterföljande perforerade rör i en grusbädd har fungerat utmärkt utan några problem. Anläggningens konstruktion kan finnas i arkivet från Vittsjö kommun.

Den 31 mars 2015 kontaktade B miljökontoret och berättade om sin avloppsanläggning. Enligt Beskrivning av ärendet står det ”Den 10 april 2015 besökte miljökontoret fastigheten för att inspektera en provgrop som var grävd på fastigheten” Detta påstående stämmer inte med verkligheten därför med uttrycket ”provgrop” kan man förledas att tro att det handlar om en ny anläggning. Det man egentligen gjorde som inte finns noterat är att man använde färgat pulver som spolades ner i anläggningen för att kunna bedöma eventuella läckage från anläggningen. Inget färgat vatten kunde upptäckas varför man borde ha godkänt anläggningen.

I Beskrivning av ärendet står ” Den 29 maj inkom B med en ansökan om tillstånd att inrätta avloppsanordning till vilken vattentoalett ska anslutas. I ansökan uppgavs att avloppsanordningen som planeras att anläggas ska bestå av en trekammarbrunn med efterföljande infiltration” Enligt B tror han att den anläggning som redan finns skall godkännanas på nytt. Varför anges att avloppsanordning som ”planeras”? Det finns ju redan en fungerande avloppsanordning på fastigheten.

I Beslut står ” Vidare beslutar miljönämnden att förbjuda B att släppa ut avloppsvatten från VC samt bad, disk och tvättvatten till befintlig avloppsanordning tillhörande Emmaljunga ”. Hur kan man hänvisa till en befintlig avloppsanordning när man tidigare har talat om en planerad anordning

I Utredning i ärendet står” Miljökontoret bedömer att en avloppsanordning med aktuell utsläppspunkt bör uppfylla kraven för normal skyddsnivå. Befintlig avloppsanordning består av trekammarbrunn med efterföljande sjunkbrunn bedöms inte uppfylla dagens krav på rening.( En datum är en mycket enkel lösning.) Vad menas? Funktionen hos denna typ av teknik är snarare kvittblivning än rening av avloppsvatten.” Det som finns idag är en inte kontrollerad infiltrationsanläggning som uppfyller dagens krav. Enligt Havs och Vattenmyndigheten så tar man bort kväve kravet och minskar fosforkravet på små anläggningar därför att mark retentionen binder fosfor och kvävet kan tas upp av växligheten.

I kontakt med miljökontoret får jag följande information ” Nu har jag gått igenom de båda avloppsärendena. I samband med tillståndsansökan gjordes ett platsbesök men jag kan inte hitta någonting i ärendet som indikerar att vi skulle ha inventerat den befintliga avloppsanläggningen under senare år” Undertecknat Anna Hjelmqvist.

Ärendet har inte handlagts på rätt sätt och därför behövs en ny genomgång av ärendet och som miljökontoret säger går det att godkänna den existerande avloppsanordningen om den uppfyller dagens krav. En ny utredning behövs därför göras.

Roland Ekstrand

 

Omprövning av delegationsbeslut Emmaljunga

I en tidigare inlaga till Miljönämnden i Hässleholms kommun ställdes ett antal frågor om den avloppsanläggning B har på sin fastighet Tyvärr har det inte kommit något svar på denna skrivelse vilket är beklagligt. B vill ha en dialog om den mest praktiska lösningen på avloppsproblemen. I en tidigare korrespondens har även frågan om anslutning till det kommunala nätet varit aktuellt men frågan gick i stå därför att ingen ville garantera att avloppsvattnet inte hamnade i B:s källare därför att fallet i det kommunala ledningsnätet är för dåligt vilket får till följd att avloppsvattnet hamnar i källaren på några fastigheter.

Huvudfrågan är om den avloppsanläggning som finns idag som består av en trekammarbrunn med efterföljande infiltration i marken är miljömässigt godtagbar. Enligt Miljöbalken 9 Kap 7 § ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljö inte uppkommer. I enlighet med denna paragraf så bör man kunna visa på någon olägenhet vilket inte man gjort i detta fall. Vad som är viktigt i sammanhanget är att avloppsvatten kan renas på många olika sätt men det helt avgörande är att man kan visa att man klarar de gränsvärden som kommunen har fastställt och det normala är att man måste klara att minska fosforhalten i avloppsvattnet så att det ligger under 3.0 mg/l vid normal skyddsnivå. I enlighet 2 Kap 7§ gäller kraven i 2 kap MB i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Vi kan om ni så önskar diskutera om man behöver förstärka infiltrationen på något sätt för att ytterligare rena avloppsvattnet.

För att verkligen undersöka om markretentionen fungerar efter infiltration av avloppsvattnet har ett prov tagits i en brunn som ligger 26 meter från infiltrationen där man hämtar vatten till odlingarna på fastigheten. Provet har analyserats på SYNLAB och visar att fosforhalten är endast 0.12 mg/l i grundvattnet vilket inte är onormala värden om det finns växtlighet som kan ta upp fosfor.

Vi önskar få en kontakt med Miljökontoret för att i dialog kunna lösa denuppkomna situationen med den underkända avloppslösningen.

Roland Ekstrand

 

Till ledamöter och ersättare i Miljönämnden i Hässleholm

Ni får nu information via brev för jag vet inte om hur mycket information ni fått i ärendet  Hela ärendet handlar om hur pensionären B försökt få gehör för sina ståndpunkter utan att någon lyssnat. Det sorgliga är att tjänstemännen utgått ifrån något som inte finns. Om man bemödat sig att söka i gamla Vittsjös arkiv så hade man troligtvis hittat uppgifter om anläggningens konstruktion som består av trekammarbrunn, sjunkbrunn och efterföljande perforerade rör i en grusbädd vilket bevisar att det rör sig om en infiltrationsanläggning som är vanligt förekommande även idag. Istället påstås ”Befintlig avloppsanordning består av trekammarbrunn med efterföljande sjunkbrunn och bedöms inte uppfylla dagens krav på rening”. Enligt bilaga 1 så finns inga anteckningar på miljökontoret om att avloppsanläggningen under senare år bedömts. I den senare behandlingen i Länsstyrelsen och Mark och miljödomstolen har man utgått från kommunens uppgifter om vilken avloppsanläggning som finns på fastigheten.  I sak är det felaktigt att påstå att en viss konstruktion på avloppsanläggning inte är godkänd utan det är anläggningens funktion att den renar vattnet till den kravnivå som kommunen har fastställt. Prov på fosforhalten i marken Bilaga 2 efter infiltrationen visar på 0,12 mg/l vilket indikerar att infiltrationsanläggningen fungerar.

Enligt förvaltningslagen §5 ”Åtgärder får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan tänkas uppstå för den som åtgärden riktas mot” Enligt Miljöbalken 2 kap. §3 skall man vidta försiktighetsmått om det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Även andra delar av miljöbalken är tillämpliga. Den avloppsanläggning det gäller påverkar inte människors hälsa och inte miljön. En avloppsanläggning som i det här fallet släpper ut ungefär 1 kilo fosfor per år som genom markretention tas upp av växter och träd. Som jämförelse kan en svensk leråker innehålla 3600 kg fosfor per ha eller lantbrukaren som gödslar sin åker med cirka 25 kg fosfor per ha.

Havs och Vattenmyndigheten har i GIS-stödet med sina nya föreskrifter påpekat att vid bedömning av avloppsanläggningar skall man göra en riskbedömning om utsläppspunkten ligger närmare än 100 meter från närmaste recipient. Eftersom denna avloppsanläggning ligger mer än 100 meter från recipienter blir riskbedömningen noll och bör därför godkännas.

Den 17 december 2017 skickade jag in en skrivelse till miljönämnden om att tidigare beslut i ärendet Emmaljunga borde omprövas därför att beslutet vilar på felaktig grund. Jag trodde att när en inlaga till kommunen som är adresserad till miljönämnden så kommer den också att behandlas av nämnden. Döm om min förvåning när jag 2018-09-26 får ett mail från en tjänsteman som påstår att ärendet avslutas. Det är angeläget att beslut som tagits på delegation som innehåller felaktigheter också prövas av den politiska nämnd som har ansvaret för ärendet. Det finns även ytterligare konstigheter i ärendet som jag inte har behandlat.  Tjänstemannen hotar med att ansöka om att vitet utdöms.  Havs och Vattenmyndigheten anser att viten inte ska användas slentrianmässigt utan när det är brådskande eller alvarlig skada för miljön kan uppstå. Vi vill ha en dialog för att klarlägga vilka krav som skall ställas på avloppsanläggningen på Emmaljunga (borttaget)  Jag som ombud för (borttaget) kommer gärna till Hässleholm för att träffa nämndledamöter.

Strängnäs den 2 oktober 2018

Roland Ekstrand

 

Bil.Analysresultat från SYNLAB Fosfor total P 0,12 mg/l