Överklagan av Växjö Tingsrätts Mark och miljödomstols dom 2021- 10-27 meddelad i Växjö Mål nr M 1882 – 21
Jag önskar att Mark och miljööverdomstolen beviljar prövningstillstånd enligt ” Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark och miljödomstolen dömt rätt”.
Mitt yrkande är att Mark och miljööverdomstolen avvisar viteskravet.
Även om detta ärende har vandrat genom olika instanser så har jag inte fått svar på mina frågor och domstolen har att pröva om det finns skäl att döma ut vite utifrån de frågor som inte blivit behandlade.
- Enligt Kap 9 § 7 ” Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenheter för människors hälsa och miljön inte uppkommer .För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras” Hur jag som fastighetsägare renar mitt avloppsvatten avgör jag men det får inte skapa olägenheter. Efter att avloppsvattnet har passerat en trekammarbrunn leds vattnet till en våtmark på 4 hektar. Anläggande av våtmark har varit föremål för Växjö kommuns intresse som finns redovisat i rapporten ”Rening med våtmarker Sundets reningsverk i Växjö. Här anser man att 65 – 70 procent av den fosfor som finns i avloppsvattnet kommer att renas i våtmarken. Man tror att man kan reducera utsläppet av fosfor med 300- 500 kilo Vidare anser man att anläggningen bör ha möjligheter till viss vattenståndsvariation. Skötsel bör helst ske med både slåtter och bete för att motverka igenväxtning. Förutom att våtmarker har stor betydelse att rena vattnet kan det bidra med många andra viktiga funktioner i naturens kretslopp. Några exempel är grundvattenbildning minskning av växthusgaser, klimatanpassning, upplevelser för människor och ett rikare djur och växtliv och dess pedagogiska värde som lärosal för skolor med mera har en stor potential. Min anläggning fungerar helt enligt de rekommendationer med både våtmark och bete som eftersträvas. Alla tidigare instanser har vägrat att kommentera reningen i våtmarken. Domstolen bör pröva om våtmarksrening är ett av de alternativ som man hänvisar till i Kap 9 § 7.
- Våtmarken har visat att den reduktion av fosfor som eftersträvas sker i verkligheten genom de mätningar som skett utav WSP som visar 0.073mg/l fosfor som lämnar våtmarken vid dess utlopp i Helgasjön. Man har också vägrat att kommentera dessa siffror. Att man kan konstatera dessa låga halter 140 meter från avloppsanläggningen avvisar man med påståendet att reningen måste ske i själva anläggningen. Domstolen bör pröva var sker bindningen av fosfor för att det skall räknas som tillhörande avloppsanläggningen.
- Avloppsvattnet från min anläggning innehåller kväve, BOD och fosfor. Men det är endast fosfor som är föremål för myndigheternas intresse när det gäller enskilda avlopp därför utsläpp av fosfor kan bidra till att övergödning sker av våra recipienter. Vi använder vårt hus som fritidshus för två personer och vårt utsläpp av fosfor kan röra sig om ett par hundra gram fosfor per år. Denna lilla mängd fosfor kommer dessutom att bindas vid utsläppspunkt därför fosfor i avloppsvattnet består av vätefosfatjoner som är negativt laddade och det kommer att möta joner från järn, fosfor eller kalk vid utsläppspunkten som är positivt laddade vilket resulterar i en stark bindning som inte kan bidra till övergödning. Som jämförelse kan man se att reningsverken använder fällningskemikalier bestående av järn, aluminium eller kalk. Domstolen har att bedöma om denna lilla mängd fosfor kan på något sätt påverka recipienter så att de drabbas av övergödning.
- Handläggningen av detta mål bör ske enligt förvaltningslagen vilket betyder att domstolen bör kommentera och inte bara citera mina hänvisningar till olika paragrafer. Enligt § 5 ” Myndighet får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan leda till det avsedda resultatet ” Att kräva ombyggnad av min anläggning för att kunna ta bort några gram fosfor står definitivt inte i proportion till nackdelarna. § 5 fortsätter ”Åtgärder får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs som kan uppstå för den som åtgärden riktas emot”. Att påstå att min avloppsanläggning skapar sådana problem att den måste byggas om för att reducera fosforutsläppet strider mot förvaltningslagen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Att vägra att undersöka min anläggnings funktion vittnar inte om någon opartiskhet. Detta gäller även domstolen som måste värdera och kommentera mina ståndpunkter och tillmäta dem samma värde som kommunens. Förvaltningslagen § 6 ” Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han kan ta tillvara sina intressen .Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art den enskildes behov av hjälp myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål. Att enbart hota med vite och vägra att föra en dialog är enbart utpressning för att tvinga mig att göra som kommunen säger. Jag hade hoppats att kommunen hade velat diskutera våtmarksreningen Officialprincipen som bygger på EU rätt ska både kommunen och domstolen följa och som finns uttryckt i förvaltningslagen § 23 ”Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parterna förtydligar eller kompletterar framställningen”. För att garantera den enskildes rättssäkerhet enligt officialprincipen räcker det inte att enbart studera handlingar som finns tillgängliga. Innan beslut fattas skall myndigheten göra en egen utredning om det är möjligt att fatta beslut på utvalt material. Domstolen har att ta ställning till om tillämpliga paragrafer i förvaltningslagen används och kommenteras i vårt mål
- Tillämpliga paragrafer i miljöbalken som jag har hänvisat till och där jag har givit min tolkning av de olika paragraferna måste kommenteras och inte bara citeras. Domstolen har att ta ställning till om mina tolkningar är felaktiga och i så fall på vilken grund.
- Proportionaliteten i myndighetsbeslut måste vägas in i beslutet. Är det rimligt att kräva ombyggnad av min avloppsanläggning som kan kosta 150 000 kronor bara för att jag har ett utsläpp på cirka 200 gram fosfor under ett helt år. Skulle jag bygga om min anläggning så skulle utsläppet av fosfor vara samma som innan ombyggnaden och då blir miljövinsten lika med noll och jag drabbas bara av en stor kostnad till ingen nytta. Domstolen har att ta ställning till vilka miljövinster är rimliga att uppnå för att kravet på en ombyggnad skall kunna ställas.
- Jag har vid ett flertal tillfällen frågat vad det är för fel på min anläggning och hur skall jag bevisa att den fungerar exempelvis med provtagningar på fosforhalt i utgående vatten. Tyvärr får jag inga svar och vet därför inte vad som ska göras för att undvika vitet. Domstolen har att ta ställning till vad som krävs av kommunen för att jag som fastighetsägare ska kunna veta vad som behövs för ett godkännande.
- Vilken funktion har vitet? Är det att min anläggning medför skada vad beträffar människors hälsa eller den lokala miljön och därför måste kommunen agera eller är det bara ett yttryck för att kommunen med maktmedel vill tvinga mig att bygga om en fungerande anläggning. Kommunen säger” Handläggningen och kommuniceringen i det här ärendet har följt de rutiner som brukar användas vid den här typen av ärenden . 50 000 kr är ett standardbelopp nämnden använder sig av i denna typ av fall” Ett vite måste härledas till någon typ av skada som kan konstateras och måste bedömas från fall till fall. Ett exempel är det berg av soppor som upptäcktes i Botkyrka och som kommer att kosta 200 miljoner att ta bort. Här yrkade kommunen på ett vite på 100 000 kronor. Med detta exempel visar det att ett vite på 50 000 kronor för ett utsläpp på ett par hundra gram fosfor har ingen som helst proportion och speciellt när ingen skada kan konstateras. Domstolen påstår ”Domstolen gör vidare bedömningen att ändamålet med vitet inte har förlorat sin betydelse” Kan jag som fastighetsägare bevisa att min anläggning inte ger upphov till någon skada vad beträffar människors hälsa eller den lokala miljön så kan inte kravet på vite stå kvar. Varför vill man inte diskutera jämkning när det inte föreligger någon skada som man kan hänvisa till? Hur kan domstolen bara avfärda utsläppet av fosfor ”Vad Håkan Karlsson har anfört bl. a gällande mängden fosfor som släpps ut är försumbar, föranleder ingen annan bedömning” Hur är det möjligt att bara vifta bort utsläppet av fosfor som är själva grunden till hela målet. Domstolen bör uttala sig om man kan använda sig av en schablon när man bedömer vitets storlek och om man inte måste påvisa någon skada
- I domen finns mina synpunkter som domstolen bör kommentera.
Mark och miljööverdomstolen bör tillämpa ” Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rätta tillämpningen”. Flera av de frågor som har behandlats i överklagandet är av principiell natur och här måste skapas vägledning av den domstol som har att tolka miljöbalken.
Växjö den 10 november 2021
Håkan Karlsson Roland Ekstrand
Fastighetsägare Ombud