23 Värmdö kommun

Värmdö

I Värmdö kommun tillämpar man krav på att man skall installera en fosforfälla om man skall bygga en ny avloppsanläggning.

I en artikel i Nacka Värmdöposten  skärskådas kravet:

Okunskap kan få ödesdigra konsekvenser

Vi fick för några dagar sedan information om att grundvattennivåerna på Värmdö är extremt låga vilket vi inte upplevt på länge. Många fastighetsägare får sitt dricksvatten från egna brunnar vilket betyder att förutom att minimera sin vattenförbrukning så måste man skydda vattentäkten från skadlig påverkan.

I Värmdö har man krav på att avloppsanläggningar skall ha fosforfällor vilket kan sluta med katastrof när dricksvattnet blir påverkat. Den ena typen är stora kalksäckar som kan väga 1000 kg och måste hanteras av maskiner för att sättas på plats. Ämnet i dessa säckar heter polonit och kommer från Polen. Det har tillverkats på liknande sätt som cement vilket medför stora utsläpp av koldioxid och även den fortsatta hanteringen som sker med fossila bränslen skapar stora koldioxidutsläpp. Men det alvarligaste är att när avloppsvattnet har passerat själva säcken och skall ledas bort måste man minska PH – halten genom riklig tillgång på vatten exempelvis via ett vattenfyllt dike vilket inte finns när det råder vattenbrist. Den andra typen av fosforfälla är en kemfälla som installeras i huset. Här är doseringen av kemikalier helt avgörande om man skall slippa påverkan på grundvattnet. För att vara på den säkra sidan när det gäller att bevara vårt dricksvatten borde ett förbud mot användandet av fosforfällor införas.

Det finns ingen vetenskaplig grund för att använda fosforfällor därför mängden fosfor i avloppsvattnet är minimalt. Ett normalhushåll med året runt boende ger upphov till 1 kg fosfor per år och är det fråga om fritidshusboende kan det röra sig om några hundratal gram per år. Lantbrukaren sprider på sina åkrar 15-20 kg fosfor per ha för att få en bra skörd. Fosfor är ett näringsämne som människor, djur och växter behöver för att kunna växa. Fosfor finns naturligt i berggrunden som apatit och ett ha jord ner till en meters djup kan innehålla 10 ton fosfor. I Kiruna finns det 10 miljoner ton fosfor i slagghögarna som räcker till landets lantbrukare i 500 år. Man påstår ofta att fosfor kan skapa övergödning i våra sjöar vilket inte stämmer i de flesta fallen. Nu har vi lyckats skapa den situationen att ett stort antal sjöarna blivit oligotrofa (näringsfattiga) så de kan inte längre producerar fisk.

En rätt anlagd markbädd tar bort den fosfor som finns i avloppsvattnet därför att marken har förmåga att binda fosfor genom markretention. Havs och vattenmyndigheten har utarbetat ett GIS stöd som visar markens förmåga att binda fosfor och finns det ingen recipient inom 100 meter från avloppets utsläppspunkt så är risken lika med noll att någon fosfor kan nå recipienten. Vi måste låta vårt avloppsvatten renas så det återgår till att bli grundvatten och därför får vi inte förstöra möjligheten genom tillförsel av kemikalierna som finns i fosforfällorna. Samtidigt minskas klimatpåverkan om vi slipper denna hantering.

Roland Ekstrand

 

Ytterligare kommentarer:

Ett vanligt argument är att marken inte har förmåga att binda fosfor i tillräcklig utsträckning och för att vara på den säkra sidan måste man använda fosforfälla. Man förutsätter att en infiltrationsanläggning binder 70% i marken av den fosfor som finns i avloppsvattnet. Det betraktas som en normal bindning av fosfor i marken ( 70 % utan att man direkt behöver bevisa det ) och man använder uttrycket ”normal skyddsnivå”. I känsligare områden kräver man förstärkt skyddsnivå och här skall man ta bort 90 % av den fosfor som finns i avloppsvattnet. Med tanke på att ett normalt hushåll släpper ut cirka 1 kilo fosfor per år så räknar man med att marken binder 700 gram fosfor och vid förstärkt skyddsnivå skall man alltså  ta bort ytterligare 200 gram.

Är det fråga om ett fritidshus som används huvudsakligen på sommaren så kan det röra sig om ett utsläpp på 200 gram fosfor/år, med en fosforfälla kan man förhoppningsvis ta bort 40 gram ytterligare fosfor. Vem kan egentligen motivera att man, för att ta bort några gram fosfor, skall använda kalkfiltersäckar på 1000 kilo som skall transporteras av utvalda entreprenörer eftersom det här är frågan om miljöfarligt avfall. Vart tar det miljöfarliga avfallet sedan vägen.

Miljöbalken anger att man ska bedöma miljövinster i förhållande till kostnader.

 

Skrivelse till Bygg och Miljönämnden

BDT anläggning på fastigheten Lillsved

Enligt Miljöbalkens skall avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på så sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. I detta fall handlar det om en fritidsfastighet som anlades på 1930 talet med låg standard. Fastigheten används under några sommarmånader som fritidsfastighet. Toalett avfallet tas om hand i en eltoalett så att utsläppet från fastigheten består bara av BDT vatten. Enligt Havs och vattenmyndigheten skall endast BOD belastning på närliggande recipient undersökas. I vårt fall är det en omöjlighet att BDT vattnet kan nå närliggande recipient. BDT vattnet hamnar i en grop som ligger i ett dike. I anslutning till diket växer träd nyponbuskar och olika växter som effektivt tar hand om vattnet. Vattnet har försvunnit inom 10 meter från utsläppspunkt. Diket fortsätter ytterligare cirka 250 meter där det finns en träddunge som kan ta upp eventuellt vatten. Mellan träddungen och recipienten finns en vägbank på cirka 75 meter bred som omöjliggör att något vatten skulle kunna nå recipienten. Vi kan konstatera att vårt BDT vatten inte kan tillföra någon näring till recipienten. Det finns inga dricksvattenbrunnar i närheten på grund av terrängförhållanden som vi med vårt avloppsvatten skulle kunna påverka.

Havs och vattenmyndigheten konstaterar att bakterieförekomsten i BDT vatten kan vara 1000 gånger mindre än när toalettvatten är påkopplat. Enligt miljöbalken skall det göras en rimlighetsbedömning av behovet att vidta åtgärder för att rena BDT vattnet i förhållande till kostnader. I vårt fall ligger utsläppspunkten på vårt BDT vatten i ett skogsparti där inga andra människor rör sig förutom oss och det är inte rimligt att vidta några speciella åtgärder för att förändra vårt avlopp. I och med att marken suger upp det vatten som bildas så anser vi att den BDT anläggning som vi har klarar miljöbalkens krav på rening

Kommentarer:

Ett gammalt fritidshus med enkel standard som är byggt på 1930-talet och har ett köksavlopp där vattnet leds till en grävd grop där vattnet snabbt infiltreras eftersom markmaterialet består av morän. Fastigheten har ingen egen brunn för dricksvatten, sommartid förses fastigheten med vatten från en ledning som går att använda endast på sommaren, när hösten kommer stängs vattnet av.  Fastigheten har en mycket enkelt omhändertagande av sitt avloppsvatten men det skapar inte några sanitära olägenheter eftersom det enbart är BDT vatten.