2 Vetenskap och statistik, artikel i Sv Dagbladet

303 ton fosfor och 3133 ton kväve släpps ut varje år från småskaliga avloppsanläggningar anges i en ny rapport från SMED (Svenska MiljöEmissionsData).

De flesta människor noterar inte denna uppgift om de inte är direkt berörda som boende på någon av de 665 968 fastigheter som har vattentoalett i fastigheten eller personer som var folkbokförda på dessa fastigheter som uppgick till 1 201 935 personer. Antalet personer och fastigheter som är berörda har man fått fram genom en enkätundersökning riktade till kommunerna och siffrorna kommer från alla sammanräknade rapporter.

Att ta bort fosfor i avloppsvattnet i våra stora reningsverk som släpper ut avloppsvattnet efter rening direkt i sjöar och hav är lätt att beräkna genom mätningar. Nu riktas fokus på de små avloppen och beslutsfattarna i kommunerna har man genom SMEDs rapporten fått en vetenskaplig dokumentation att i stor skala inventera och underkänna små avloppsanläggningar runt om i landet.  Resultatet kan bli att fastighetsägare måste anlägga nya avloppsanläggningar eller att kommunerna bygger ut sitt VA nät och fastighetsägarna blir då tvungna att ansluta sig till VA nätet Totalt kan det röra sig om investeringar för flera miljarder kronor som kommer att drabba fastighetsägare fast det i många fall inte behövs.

En vetenskaplig dokumentation som SMEDS s rapporten med detaljerade uppgifter ser trovärdig ut men den måste analyseras utifrån vilka data den bygger på. SMEDs rapporten bygger på enkätuppgifter från kommunerna, fastighetsstatistik från bl. a SCB och reningsschabloner man använt som i detta fall inte finns redovisade för att få fram de exakta siffror som anges i utredningen.

Utredarna erkänner ”Det är viktigt att poängtera att de beräknade utsläppen (bruttobelastning) avser vad som kommer ut från anläggningarna till övre grundvattenytan eller till närmaste dike/rör. Eventuell naturlig avskiljning (markretention) genom växtupptag, fastläggning mm under transport till närmaste ytvatten ingår inte i beräkningarna då de inte kunnat kvantifieras.” Samtidigt erkänner man att mängden närsalter som når sjöar och vattendrag från de små avloppen troligtvis är mindre än de som redovisas i utredningen

Vad man egentligen undersökt är typen av avloppsanläggning som finns på fastigheten men man har inte undersökt vad som händer med avloppsvattnet efter att det har passerat avloppsanläggningen. Avloppsanläggningar kan ligga kilometervis från närmaste sjö och infiltrerar man sitt avloppsvatten i marken kommer påverkan på sjöar och hav bli minimal.

Rapporten redovisar bara vilken typ av avloppsanläggning man har och inte dess påverkan på närmiljön. Att bygga beslut om godkännande av avloppsanläggningar på schablonberäkningar av deras miljöpåverkan rimmar illa med miljöbalken som säger att man skall hindra eller motverka att verksamheter eller åtgärder medför skada eller olägenheter för människors hälsa och miljön och särskild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder.

Vad utredningen borde ha gjort är att närmare beskriva hur marken, träd och andra växter binder fosfor i närområdet av avloppsanläggningen.  Vill man veta mer om hur närområdet reagerar på avloppsvattnet kan man ta vattenprover som analyseras med tanke på i första hand fosforförekomst.

Varje avloppsanläggning borde bedömas utifrån sina förutsättningar och inte schablonmässigt underkännas utan att en redovisning sker av vad som är bäst för människor och miljön på platsen.

SMEDs rapporten som vid en första anblick ser väldigt förtroendegivande ut bygger inte på relevanta data och får till följd att vi får en helt snedvriden debatt om de små avloppens miljöpåverkan. Man kan hoppas att vi slipper höra politiker som hänvisar till denna undermåliga rapport för att legitimera underkännande av tusentals små avloppsanläggningar.

 

Roland Ekstrand