Slutord del 4

Slutord

Jag har många fler exempel på hur kommuner kränker fastighetsägare som försöker  att med argumentation få igång en dialog för att förklara att deras avloppsanläggningar skapar inga miljöproblem. Politikerna i de lokala miljönämnderna siter ofta med armarna i kors och låter tjänstemännen på delegation fatta de beslut som politikerna borde hantera som väljarnas förlängda arm mellan valen.

Det är förnedrande för oss som rättsstat att människor känner sig som rättslösa och när man med domstolsutslag blir tvingad att betala vite fast man inte  har gjort något fel. Att inte få föra sin egen talan genom en dialog med miljömyndigheten utan att enbart hänvisas till möjligheten att överklaga strider mot mänskliga rättigheter. Att vara helt beroende av miljönämndernas godtycke där de utan de minsta bevis kan tvinga mig att vidta åtgärder  på min avloppsanläggning för att undvika att vite döms ut är frustrerande. Har jag inte lyckats försvara min åsikt i tingsrätten kommer mitt ärende att hamna hos kronofogdemyndigheten som  ser till att den skuld som  det utdömda vitet ger upphov till drivs in. Samtidigt finns jag nu registrerad hos kronofogden med dess konsekvenser. Man känner sig som i Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta  ”All Makt åt Tengil” (Miljöinspektörerna).

Stoppa alla ärenden där man utgår ifrån att det är användningen av en avloppsanläggning som miljönämnden har underkänt  som är grunden för ansökan om  att vite skall dömas ut och där ett förbud att använda anläggningen efter ett visst datum har utfärdats. Här kan man använda förvaltningslagen § 38” En myndighet ska ändra ett besluta som den har meddelat som första instans om

  1. Att den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning
  2. Beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

Ta bort avloppsvatten som miljöfarligt avfall ur miljöbalken vad beträffar näringstillförsel men ha kvar kraven på hygienisk standard så att inga sanitära olägenheter uppstår